Hälsa & sjukdomar
Schipperken är överlag en frisk ras vilket bekräftas av försäkringsbolagens låga premie. Men precis som alla andra raser finns förekomst av vissa sjukdomar även hos Schipperken, här nedan beskriver jag dem vanligaste förekomna sjukdomarna. Rasen förekommer inte i något hälsoprogram och där med finns inga speciella krav på hälsoundersökningar för registrera valpkull, att vi som kennel väljer att hälsoundersöka hundarna gör vi för att bättre veta att vi ger valparna förutsättningar för ett långt och friskt liv. Hur vanligt förekommande dem olika sjukdomarna är i Sverige är svårt att avgöra då väldigt få hundar undersöks årligen.
MPSIIIb - Sanfilippos sjukdom
MPSIIIb är en ärftlig sjukdom som visar sig oftast när hunden är mellan 2-4 år. En hund kan vara fri, bärare eller sjuk i denna sjukdom, om bägge föräldradjuren är bärare av sjukdomen finns risk för att valpen ärver bägge generna och insjuknar i MPSIIIb. För att veta hur det ligger till för hunden kan hundägare välja att skicka ett DNA-test som undersöker för denna sjukdom vid Universitet i Pennsylvania (USA). Om hunden är sjuk i sjukdomen får den inte avlas vidare med, är den bärare ska den korsas med en som är fri från sjukdomen. För mer information om DNA-prover och genetik rekommenderar vi att se SKK-plays avsnitt DNA-tester - vägledande eller vilseledande? Är bägge föräldrarna fria från sjukdomen så blir valparna automatiskt friförklarade och kallas då Hereditärt Fri.
LCP
Legg Calvé Perthes sjukdom, är en utvecklingsrubbning i skelettet. De kliniska symtomen utlöses när ledkulan i höftleden förtvinar till följd av bristande blodcirkulation. Symtomen debuterar ofta i samband med könsmognaden och består av bakbenshälta med smärta vid rotation och sträckning av höftleden, sjukdomen är mycket plågsam för hunden. Tikar och hanhundar drabbas lika ofta.
Epilepsi
Epilepsi beskriver ett neurologisk orsakat tillstånd som involverar krampanfall. Diagnosen epilepsi kan delas in efter olika typer av orsaker och anfallen kan vara av olika karaktär. Idiopatisk epilepsi är den vanligaste neurologiska sjukdomen och en av de vanligaste genetiska sjukdomarna hos hund. Eftersom epilepsi förekommer i större utsträckning hos vissa raser finns anledning att misstänka att det är en ärftlig sjukdom. Nedärvningen av idiopatisk epilepsi är hos de flesta raser inte klarlagd med undantag för några få varianter av sjukdomen. I dagsläget avråds det från att använda hundar med epilepsi i avel och agera med försiktighet för hundar som har epilepsi i släkten. Framstegen inom genetisk forskning och molekylärbiologi tyder på att den genetiska bakgrunden kommer att klargöras bättre i framtiden, vilket kan innebära att gentester avseende epilepsi blir tillgängliga för avelsarbetet. Med anledning av skillnaderna i nedärvningen mellan olika raser så kan det komma att bli olika gentester för olika raser.
Ögonsjukdomar
Det finns i huvudsak sju olika ögonsjukdomar hundar kan drabbas av och även om det är ovanligt kan även Schipperken drabbas. Här nedan följer ögonsjukdomar som förekommit hos Schipperke:
Felställda hår i ögonlockskanterna.
Distichiasis, innebär att det finns ett eller flera ögonhår som växer på själva ögonlockskanten eller på insidan av ögonlocket. I lindrigare fall kan man själv plocka bort dessa ögonhår med pincett. Tyvärr återkommer håren vanligen. Det kan bli nödvändigt att veterinären opererar eller bränner bort dem. En annan ögonsjukdom med felväxande hår är Ektopisk Cilie.
PPM - Persisterande pupillmembran är vävnadsrester från fostertiden som utgår från ögats iris. Vid ögonlysning ses resterna som en eller flera tunna trådar. I ovanliga fall med ett kraftigt PPM kan hela pupillöppningen vara täckt av en spindellik struktur med samma färg som iris.
Enskilda fall av fler ögonsjukdomar i norden har upptäckts bland annat; Caruncular trichiasis, ektopisk Cilie, Iris Coloboma, Katarakt, PRA m.fl.
HD - Höftledsdysplasi
HD är en felaktig utveckling av höftleden och en relativt vanlig skelettrubbning hos många hundraser. Åkomman är ärftlig men även miljöfaktorer påverkar risken för att en hund ska utveckla höftledsdysplasi. Hundar med höftledsdysplasi får med stor sannolikhet artros senare i livet. Generellt sett så får större hundraser mer problem i jämförelse med små raser som exempelvis Schipperke, men det förekommer i norden Schipperken med HD grad D-E som från tidig ålder får börja med smärtlindring och fysioterapi för att få ett smärtfritt liv.
A normala höftleder grad A
B normala höftleder grad B
C lindrig dysplasi
D måttlig dysplasi
E höggradig dysplasi
Patellaluxation
Patellaluxation innebär att knäskålen kan förflyttas från sin normala position.
Palpatorisk undersökning av knäleder
Patellaluxation konstateras genom palpation och graderas på en skala från 0–3 baserat på med vilken lätthet luxering sker:
Grad 0 = Normal
Grad 1 = Patella kan luxeras manuellt men återgår spontant till normalt läge.
Grad 2 = Patella kan lätt luxeras antingen manuellt eller spontant och kan förbli luxerad.
Grad 3 = Patella är permanent luxerad.